Anställningsvillkor går före friskvård

Det är framförallt kvinnor som jobbar ofrivilligt deltid, har en visstidsanställning och så kallade delade turer på arbetsschemat. Att fortsätta med de anställningsvillkoren gör inte Ulricehamns kommun till en attraktiv arbetsgivare.

Alla som arbetar hos Ulricehamns kommun ska i grunden ha rätt till heltidstjänst. För de som inte vill arbeta heltid ska det ges möjlighet till partiell tjänstledighet. Kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, alla ska kunna leva på sin lön och kunna planera sin familjesituation. Det slog kommunfullmäktige fast i september 2013 efter initiativ i en motion från Socialdemokraterna. Arbetet pågår fortfarande inom kommunen med att verkställa beslutet.

Vi har också föreslagit att de så kallade delade turerna ska tas bort. Med delad tur menas att den anställde gör två kortare arbetspass samma dag med en längre rast emellan. För att komma till rätta med delade turer krävs nytänkande och att utgå från omsorgstagarens behov vi planering av arbetstiden. 

Vidare i frågan om goda anställningsvillkor ska timanställningar minimeras och otrygga visstidsanställningar i största möjliga mån tas bort. Det går att lösa med fast anställda månadsavlönade vikarier i en pool som arbetar över ett bredare fält. 

Vi nöjer oss inte med argumentet att det skulle innebära högre kostnader. Vi socialdemokrater menar att det går att lösa utan alltför stora omställningar. I många kommuner runt om i landet finns goda exempel där man framgångsrikt infört rätten till heltid, avskaffat de delade turerna, minimerat timanställningar och inrättat riktiga vikariepooler. 

För oss är det en arbetsmiljöfråga och en anständighetsfråga. Det handlar också om att kommunen ska ha rimliga arbetsvillkor som säkerställer den långsiktiga personalförsörjningen.  

För oss socialdemokrater är schysta anställningsvillkor en mer prioriterad fråga än ett friskvårdsbidrag. Vi förringar inte på något sätt vikten av att röra på sig och ha sunda motionsvanor. Däremot att tro att problemet med de höga sjukskrivningstalen skulle lösas per automatik med ett friskvårdsbidrag är naivt. Att fysisk aktivitet påverkar hälsan äger sin riktighet. Men de flesta som använder friskvårdsbidraget är personer som ändå skulle varit fysiskt aktiva om bidraget inte fanns. De skulle alltså tränat oavsett bidrag eller ej. 

I den bästa av världar kommer alla anställda i Ulricehamns kommun att ha heltidstjänster någon gång under 2016. Inga delade turer eller osäkra timanställningar ska förekomma. Därefter får införandet av ett friskvårdsbidrag prövas mot andra viktiga satsningar i budget 2017.

Debattartikel i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare för Socialdemokraterna.

 

En plan som siktar mot framtiden

Inom kort invigs äntligen nya riksväg 40. Vi är många som har längtat och som har följt byggnationen mellan Dållebo och Hester. Även andra än invånarna i vår kommun har fått upp ögonen och följer den utveckling som blir en följd av motorvägen.

Det var strax efter beskedet om att motorvägen skulle byggas som telefonerna började ringa till kommunen. Nyligen behandlade fullmäktige två detaljplaner som har en direkt koppling till motorvägens tillkomst och som ger cirka 100 nya arbetstillfällen, etableringarna av ICA Maxi, McDonalds och Statoil.

Dessutom har en rad företag redan etablerat sig på vårt nya industriområde Rönnåsen. Några av dem hade, enligt av vad de själva uttryckt, inte funnits kvar i kommunen om inte motorvägen blivit av.

Ur ett logistiskt perspektiv blir Rönnåsen och Ulricehamn ett mycket attraktivt område att investera i när vi får motorväg hela vägen till Göteborgs hamn. Den hamn som tar emot och skeppar ut cirka 70 procent av alla containrar som kommer till eller som lämnar Sverige.

Likaså ser vi ett stort intresse av nybyggnation av bostäder de senaste åren. Även huspriserna har stigit kraftigt i kommunen. Nästa år ser ut att bli ett år då Ulricehamn växer riktigt mycket i invånarantal tack vare nybyggnation. Den i sin tur bygger på en stabil och stark efterfrågan.

Ulricehamn som etablerings- och bostadsort står sig starkt. Nu kommer en ny översiktsplan upp för att klubbas i fullmäktige. Med den spänner vi bågen för framtiden. Sammanlagt omfattar den 2 miljoner kvadratmeter som är avsett för verksamheter och industri. Dessutom finns utrymmen för totalt 4 000 bostäder. Den ger oss nya möjligheter till fortsatt utveckling av industri- och bostadsområden. Den ger oss också potential att arbeta fram nya områden för sällanköpsvaror.

Det är bra. Vi har redan idag företag som hör av sig och som vill etablera i kommunen. I dagsläget ser vi svårigheter i att erbjuda tillräckliga tomter och områden.

Därför är det viktigt att vi inte låter arbetet vänta. Förvaltningen har redan fått uppdraget att gå vidare för att vi ska kunna skrida till verket i det fortsatta utvecklingsarbetet så fort klubban har fallit i bordet på kommunfullmäktige. Vi har inte tid att vänta längre än nödvändigt. Med fler etableringar kan vi få fler jobb och en fortsatt positiv utveckling av Ulricehamns kommun.

Ge alla unga en bra start i livet

Barnen är vår framtid och de förtjänar det bästa. Inför nästa år föreslår Socialdemokraterna och Vänsterpartiet flera konkreta åtgärder för att göra livet lite bättre för många barn.

För det första ser vi att det finns utmaningar inom skolan. Här krävs prioritering. Regeringen prioriterar mer resurser till utbildning. Det ger Ulricehamn möjligheten att ge fler elever bra resultat och att förbättra kvaliteten och arbetsvillkoren inom skolan.

Det behövs. Före sommaren fick var femte elev som lämnade grundskolan inte behörighet till gymnasiet. Det är inte acceptabelt. Målet måste vara att alla elever ska få en ärlig chans att lyckas i skolan. Då krävs att elever får den tid de behöver med sina lärare, att undervisningen anpassas till elevens förutsättningar och behov samt att stöd sätts in så snart det behövs.

I budget för 2016 följs höstens satsning på ökad måluppfyllelse upp med ytterligare medel. Fler specialpedagoger och lärare kan anställas för att elever med alldeles extra stödbehov ska få möjlighet till undervisning i särskilda grupper. Möjligheter ges för att öka lärartätheten, stödja pedagoger som vill utbilda sig vidare och förstärka rektorsorganisationen.

Vi ser att resultaten sjunker i årskurs 7-9 och att kommunen idag har mindre resurser till elever i dessa åldrar jämfört med andra kommuner. Så kan vi inte ha det. Därför vill vi tillföra riktade pengar till just dessa åldrar.

Enligt Rädda Barnens definition växte var tionde barn upp i ett ekonomiskt utsatt hushåll i Ulricehamn 2012. Det här behöver vi ta på allvar. Vi vill ta fram en handlingsplan för att stötta barnen och även minska andelen som lever i ekonomiskt utsatta hushåll.

Vi vill också utreda förutsättningar för att starta en så kallad Fritidsbank. En Fritidsbank är som ett bibliotek fast med sport- och fritidsprylar. Här kan man låna utrustning för en aktiv fritid, som t.ex. skidor, skridskor, inlines, snowboards, och mycket mer. Alla kan låna och allt är gratis.

Kommunala kultur- och fritidsverksamheter utgör mötesplatser för invånare. Idag stänger eller minskar flera av kommunens verksamheter sina öppettider under sommaren. Det motverkar våra ambitioner att Ulricehamn ska vara en kommun där alla känner sig välkomna. Därför avsätts medel för ökade öppettider inom kommunala verksamheter. Barn- och ungdomsverksamhet ska prioriteras.

Ulricehamns kommun har under flera år utmärkt sig negativt vad gäller ersättningen till feriearbetare. I ett första steg att jämna ut löneskillnaderna i Sjuhärad ska ferielönerna höjas med 10 procent.

Så vill vi stärka barnen – vår framtid – under 2016. Tillsammans kan vi skapa en än bättre kommun som gör vardagen lite bättre för många barn.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning.

Fortsatt framåt för Ulricehamn

Allt pekar på att Ulricehamns kommun 2015 kommer att växa i befolkning för 14:e året i rad. Det händer mycket i kommunen just nu. Både på kort och lite längre sikt.

Vi kan konstatera att försäljningen av villatomter går bra. Hittills är ett 30-tal sålda i Övre Villastan och Stadsskogen. Dessutom börjar uthyrningen av Stubos nya bostäder att ta fart. Vi får också glädjande besked från byggherrar kring försäljningen av olika objekt. Det kommande året kommer det att färdigställas uppemot 200 nya bostäder.

Intresset för Ulricehamn fortsätter att öka. Konstant. Både bland företag som vill etablera verksamhet här och de som vill bygga bostäder. Det är positivt.

Men vi får inte slå oss till ro. Inom kort läggs en ny Översiktplan på politikernas bord. Det är bra. Det brådskar att kunna gå vidare med nya områden för etableringar, inte minst för industrin. Under hösten blir utbyggnaden av riksväg 40 klar. Det stärker kommunen ytterligare. Vi kommer in i ett skarpare skede med en eventuell försäljning av bland annat Stubos nuvarande kontorslokal. Detta för att möjliggöra fler boenden i central miljö.

Dessutom är avsikten att flytta fram positionerna vad gäller byggnation på marknadsplatsen och en långsiktig trafiklösning i området.

Det finns också ett mer långsiktiga perspektiv. Senast den 1 oktober ska kommunen lämna in underlag till den så kallade Sverigeförhandlingen om nyttorna med ett resecentrum i Ulricehamn. Beräkningar visar på behov av ytterligare 4 000 bostäder fram till år 2035, cirka 1 000 av dessa väntas tillkomma tack vare Götalandsbanan.

En annan viktig fråga för infrastrukturen är en fortsatt utbyggnad av riksväg 40 till motorväg från Ulricehamn till Jönköping. Den politiska ledningen har kommit överens med Jönköpings motsvarighet om ett arbete som tar sikte på regeringens infrastrukturproposition 2018. Vi har även tagit kontakter med andra organisationer som kan tänkas vilja vara med i detta arbete.

Kommunen har också konkretiserat ett arbete med att få till en ringled runt Ulricehamns tätort i nord-sydlig sträckning för att frigöra Strandgatan och minimera transporter genom stadskärnan. Det lösgör ytor som är mycket intressanta sett ur stadsutveckling.

Vi är övertygade om att vårt tillväxtarbete kommer att bära frukt både i ett kortare och i ett längre perspektiv. Vi ska oförtrutet arbeta vidare med att stärka Ulricehamns kommun som etablerings- och bostadsort.

Vårt ansvar att mota fördomar

Idag, den 27 januari, är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som koncentrationslägret Auschwitz befriades för 70 år sedan, 1945. Efter 2:a världskriget uppdagades omfattningen av det oerhörda som en folkgrupp blivit utsatt för av Nazityskland. Adolf Hitlers biologiska rasism drev fram Förintelsen och lade grunden till att 6 miljoner judar misshandlades, svältes, torterades och gasades ihjäl.

Fascismen har sedan dess ändrat ansikte, men inte grundläggande åsikter. Idag är fienden inte ”underlägsna raser” utan det mångkulturella samhället och hotet om massinvandring.

Det vandrar in ungefär 100 000 människor i Sverige varje år, samtidigt vandrar 50 000 ut. Svenskar rör sig också över nationsgränser, både då och nu. Tydligast är perioden från 1850-talet fram till 1920-talet då 1,3 miljoner svenskar flyttade till Amerika. En femtedel av landets befolkning. De flyttade från svält, nöd och religiös förföljelse, samma grunder som många av de som kommer till Sverige idag. Vi kallar dem som flyttade till Amerika för nybyggare.

Flest svenskar flyttade till Minnesota, den delstat där Vilhelm Mobergs Karl-Oskar och Kristina slog sig ned. Vid 1920 fanns där drygt 280 000 svenskar – nästan 12 procent av delstatens befolkning. Jämfört med Ulricehamn idag är motsvarande siffra om vi samlar alla nationaliteter ungefär 10 procent.

Chicago som stad lockade flest svenskar. Mellan 1850 och 1900 ökade antalet invånare från Ulricehamns kommuns storlek till nästan 1,7 miljoner invånare. Under en period var Stockholm den enda staden med fler svenska invånare. Sammanlagt under den här perioden invandrade hela 35 miljoner människor till Amerika. Människor med olika kulturell bakgrund med drömmar om ett bättre liv i en bättre värld.

Denna invandring gick naturligtvis inte smärtfritt. Det uppstod friktioner, dispyter och depressioner på grund av språkförbistringar, när man upptäckte att mat och dryck inte flödade i den omfattning som utlovats och när sjukdomar spreds, kort sagt när guldet blev till sand. Men ingen ifrågasätter idag om Amerika har tjänat på denna invandring.

Vi tillhör alla en och samma jord, till stora delar vacker. Men allt för begränsad för att vi ska ha utrymme att bygga upp mentala murar mellan oss, där varje religion, eller ras, får monopol på vissa områden.

Främlingsfientlighet och fördomar förpassas tyvärr aldrig till dåtiden. Det är upp till oss att ta ansvar för varandra, mota bort skuggan och minimera grogrunden, så att vare sig vi eller våra barn fastnar i dessa vedervärdigheter.

Insändare publicerad i Ulricehamns tidning.

Beredda ta ansvar för tiggande medmänniskor

Tiggande EU-medborgare har sedan några år funnits i Sverige och nu sen en tid även i Ulricehamn. När det gäller vad en kommun kan och får göra för att underlätta situationen för dessa människor behöver vi skilja på vad regelverket säger och vad hjärtat vill göra för medmänniskor.

Sverige som nation har aldrig varit rikare än nu. Vi har råd. Det handlar om hur vi väljer att fördela resurser. Men det handlar också om vilket ansvar som du och jag har och vilket ansvar som vi väljer att ta. Vilket ansvar du väljer att ta för det samhälle som vi lever i och som våra barn växer upp i.

Det handlar om människor som inte är väl sedda i de länder som de vuxit upp i. Deras tillvaro i hemlandet är så besvärlig att de väljer att åka till ett annat land utan att ha uppehälle eller husrum ordnat för sig. De väljer att sitta dag ut och dag in från morgon till kväll utanför en affär med en mugg framför sig. De hoppas att få en slant i muggen, säger hej när vi går förbi och ska le och vara tacksamma om de får något. Obekvämt och kallt är det också.

Det är total förnedring. Till det kommer alla blickar, vetskapen om hot och hat i de städer de rör sig i, vetskapen om myter och misstänksamhet, trots det tvingas de att sätta sig där. Vem skulle göra det frivilligt? Vad gäller EU-medborgare som tigger och möjligen också övernattar i Ulricehamn tog kommunen strax innan årsskiftet, på politiskt initiativ, kontakt med kyrkan och civilsamhället i syfte att hitta bra samarbetsformer för att kunna ta hand om de grundläggande mänskliga behov som kan uppstå bland människor som temporärt uppehåller sig i kommunen utan bostad.

Kyrkorna i Ulricehamn har tagit ett mycket lovvärt och uppskattat initiativ till att tillfälligt upplåta husrum för övernattning för tiggarna. Fram till mitten av vecka 2 hade ännu ingen utnyttjat möjligheten. Till den 15 januari kan kyrkan, på frivillig bas, fortsätta med verksamheten. Men därefter saknas tillgång till lokal.

Från kommunens sida är vi intresserade av ett fortsatt samarbete med det civila samhället. Vi vill att möjligheten till att kunna övernatta ska finnas kvar under den kalla årstiden. Den politiska ledningen är beredd att bidra med ekonomiska medel till frivilligorganisationer som kan ordna tillfälligt boende. Det handlar om att ta ett gemensamt ansvar för våra medmänniskor och det samhälle vi och våra barn lever i.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, biträdande kommunalråd och mig.

Vi fokuserar på elevens resultat

Det finns utmaningar inom skolan i Ulricehamns kommun. Trots att det görs goda insatser från all personal varje dag är det alltför många elever som inte når minst godkänt i alla ämnen och som inte är behöriga till gymnasiet.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen prioriterar mer resurser till utbildning framför ytterligare sänkta skatter. Det välkomnar vi. Det ger Ulricehamn möjligheter att ge fler elever bra resultat, att förbättra kvalitet och att ge personalen rimliga arbetsvillkor.

Men det räcker inte. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår att den handlingsplan för ökad måluppfyllelse i grundskolan som kommunen arbetat efter revideras och tydliggörs så att målen i realiteten kan förverkligas. Ett förslag ska presenteras i så god tid under 2015 att det kan tillämpas från och med läsåret 2015/2016.

För att tydliggöra och skapa dialog om politikernas förväntningar på och ambitioner för att målen ska uppnås behöver arbetsformer och kontaktytor mellan politik och förvaltning förstärkas. Rektor har ett klart uppdrag enligt skollagen. Därför ska det skapas tydligare och fler dialogträffar mellan politiker och rektorer.

I Ulricehamn riktar S och V resurser till att ge elever möjlighet att nå godkända betyg i alla ämnen samt till barn och elever i behov av särskilt stöd. Dessutom satsar regeringen på att bland annat minska stora gruppstorlekar och öka personaltätheten, erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid samt läxhjälp och lovskola. Det ger förutsättningar till tidiga insatser för barn i behov av särskilt stöd. Skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar ska ges stöd i särskilda så kallade utvecklingsprojekt.

En viktig faktor för elevernas resultat är att de möter skickliga och engagerade lärare. För att höja läraryrkets status ska lärarnas löner höjas. Medel avsätts för extra satsning på höjda lärarlöner. Skolor med de tuffaste förutsättningarna måste kunna attrahera de bästa lärarna. Regeringen avser att avsätta resurser till högre löner för dessa lärare. Ulricehamns kommun ska arbeta för att ta del av dessa riktade medel.

Dessutom avsätts ytterligare medel i kommunen till bland annat kurator och skolsköterska och ökade medel till modersmålsundervisningen. Allt tillsammans ger detta skolan en utökning med åtminstone 10 miljoner kronor.

Låt oss tillsammans fokusera på barnens resultat och ge alla elever en bra start i livet.

Debattartikel i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, biträdande oppositionsråd (S) och Jan-Olof Sund, gruppledare (V).

Så vill vi ta ansvar för ökad jämställdhet

Arbetsmarknaden är allt annat än jämställd. Sysselsättningen bland kvinnor är betydligt lägre än bland män. I genomsnitt tjänar en kvinna i Sverige cirka 3,6 miljoner kronor mindre i livsinkomst än en man. Det är inte acceptabelt. Föräldraförsäkringen är en del av lösningen för ett mer jämställt arbetsliv och en bättre löneutveckling för kvinnor.

På riksnivå har man under de senaste mandatperioderna provat jämställdhetsbonus för att stimulera pappan att öka uttaget av föräldradagar. Och utvecklingen går åt rätt håll. Men det går på tok för långsamt. Idag tar männen ut cirka 25 procent av föräldradagarna. Med nuvarande takt innebär det att det skulle ta till år 2059 innan vi har ett jämställt uttag. S och V i Ulricehamn har högre ambitioner.

Nu föreslår den s-ledda regeringen att det viks ytterligare en månad till vardera föräldern för att på så sätt jämna ut uttaget. Det är 13 år sedan som det gjordes något liknande. År 2002 öronmärkte den dåvarande s-regeringen en andra månad i föräldraförsäkringen till pappan.

Det är bra. Men som Ulricehamns största arbetsgivare kan vi inte förlita oss på att andra ska ta ansvaret för ett mer jämställt samhälle. S och V menar att Ulricehamns kommun har både en skyldighet och en möjlighet att stimulera ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen.

Därför kommer vi i vårt budgetalternativ att föreslå att en partsgemensam arbetsgrupp bildas, där samtliga fackliga organisationer inbjuds att delta. Arbetsgruppen ska analysera, inventera och konkretisera förslag som kommunen som arbetsgivare kan göra för att skynda på utvecklingen av ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen. Förslag ska presenteras senast den 1 februari 2016 som kan ligga till grund för budgetarbetet 2017.

Vi har tidigare uppmärksammat att alltför många anställda hos Ulricehamns kommun arbetar ofrivilligt deltid och har visstidsanställning. Vi har föreslagit att alla ska ha rätt till heltid. Vi upplever att arbetet med förslaget, efter ett politiskt positivt bemötande, har hamnat i skymundan.

Nu visar underlag från Borås Stad, som arbetat aktivt med att erbjuda alla heltider, att det resulterat i flera positiva bieffekter utan några extra kostnader. För att ge frågan den uppmärksamhet och den prioritet den förtjänar vill vi bilda en partsgemensam arbetsgrupp även för denna fråga med tydliga krav om när arbetet ska vara klart.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Inga-Kersti Skarland, gruppledare (S), Jan-Olof Sundh, gruppledare (V) och mig.

Partsgemensamma arbetsgrupper för ökad jämställdhet

I genomsnitt tjänar en kvinna i Sverige cirka 3,6 miljoner kronor mindre i livsinkomst än en man. Utredningar visar att ett jämnare uttag av föräldradagarna är en viktig del av lösningen för ett mer jämställt arbetsliv och en bättre löneutveckling för kvinnor. Regeringen har aviserat ytterligare en öronmärkt månad i föräldraförsäkringen.

– Regeringens initiativ är bra. Men det fråntar inte oss vårt ansvar som arbetsgivare att stimulera ett mer jämställt uttag av föräldradagarna, säger Mattias Josefsson, kommunstyrelsens vice ordförande (S).

S och V i Ulricehamn föreslår i budget 2015 att en partsgemensam arbetsgrupp får i uppdrag att lägga fram konkreta förslag på hur kommunen som arbetsgivare kan stimulera ett jämnare uttag av föräldradagar.

Idag tar männen ut cirka 25 procent av föräldradagarna. Och det går åt rätt håll. Men med nuvarande takt innebär det att det skulle ta till år 2059 innan vi har ett jämställt uttag. S och V i Ulricehamn har högre ambitioner.

Idag är det också så att sysselsättningen bland kvinnor är betydligt lägre än bland män. Därför kommer partierna dessutom att föreslå att en partsgemensam arbetsgrupp får i uppdrag att arbeta med rätten till heltid.

– Alla ska ha rätten till heltidstjänster. Goda exempel från andra kommuner visar att det resulterat i flera positiva bieffekter utan några extra kostnader, säger Jan-Olof Sundh, gruppledare (V).

Dessutom ska tim- och visstidsanställningar minimeras. Båda arbetsgrupperna ska vara klara i så god att det kan ligga till grund inför budgeten 2016.

Detta är ett pressmeddelande från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Ulricehamn.

Viktigt att samlas för Ulricehamn

Ulricehamns kommun växer. Kommunen står i flera delar inför historiska möjligheter av expansion med företagsetableringar, nybyggnationer och befolkningstillväxt. Viktiga investeringar som tryggar en fortsatt utveckling av kommunen väntar på politiska beslut. Vi är övertygade om att genom ansvarstagande och pragmatism kan kommunen inte bara möta de möjligheter som kommunen står inför utan också förstärka dem.

Samtidigt kan vi konstatera att det de senaste åren har vuxit fram ett nytt lokalt politiskt landskap där flera partier har sökt pragmatiska lösningar i enskilda sakfrågor utifrån ideologiskt vitt skilda utgångspunkter. Det är en styrka för Ulricehamn som är viktigt att ta tillvara på i dessa tider.

Efter den 14 september har Ulricehamn, tillsammans med över 160 kommuner, ställts inför ett komplicerat politiskt läge. Under flera veckors tid har det förts samtal mellan partier i syfte att bilda en stabil politisk majoritet. Tyvärr nådde vi inte ända fram. De ideologiska skillnaderna är för stora för ett långsiktigt organiserat samarbete.

Däremot har vi kunnat säkerställa att den anda som har präglat kommunen de senaste åren kan leva vidare. Resultaten av dessa samtal tillsammans med väljarnas förtroende gör att Socialdemokraterna är redo att axla rollen som kommunens styrande minoritet tillsammans med Vänsterpartiet.

Vi vet att det finns utmaningar inom både skola och omsorg . Resultat, kvalitet och arbetsvillkor behöver höjas. För det krävs prioritering. Vi förväntar oss också att en socialdemokratisk ledd regering prioriterar mer resurser till utbildning och välfärd framför ytterligare sänkta skatter.

För oss är det viktigt att slå fast att rasism och fördomar i vårt samhälle begränsar människors liv, skapar hinder och murar och reducerar oss till hudfärg, vår sexuella läggning eller vår könsidentitet, vår religion eller vårt ursprung och det är oacceptabelt i ett demokratiskt samhälle.

Vi vill att kommunens ska genomsyras av människors lika värde, självförtroende, solidaritet och tron på att framtiden går att förändra. Vi vet att det är nödvändigt. Vi vet att det är möjligt. Om med denna vilja är vi beredda att samla Ulricehamn.

Debattartikel publicerad i Ulricehamns tidning undertecknad av Jan-Olof Sundh, gruppledare V, Inga-Kersti Skarland, gruppledare S och mig.